OJ VAD NAKET

I kväll skall jag berätta något för er som förmodligen 50% inte kommer tro ett skvatt på. Men det bryr jag mig så fruktansvärt lite om.

I September månad för exakt 2 år sedan var min mens 1 och en halv vecka försenad och jag anade oro.. Till en början vågade jag knappt tänka tanken över vad som kunde finnas inuti mig. Jag pratade inte med någon och isolerade mig från omvärlden under några cirka 1-2 veckor. Pappa, min dåvarande nästan enda riktigt bra vän började undra vad det var med mig. Efter mycket om och men berättade jag till slut för honom, och då var min mens fortfarande försenad. Han övertalade mig ganska lätt och fick mig att gå till ungdomsmottagningen dagen efter.

Vilket jag även gjorde.. Vilket i och för sig var bra men ja som ni kanske redan har räknat ut så fick jag beskedet att jag var gravid. I 8 veckan.. Chocken var obeskrivlig men inte fullt lika stor som den som väntade mig. När även pappa fick beskedet var det allt annat än den lugna pappa som övertalat mig och gå till ungdomsmottagningen, pappa var ursinnigt. Visserligen var jag fruktansvärt osäker på vem som var pappa till barnet, ja- jag höll igång även på den tiden..

Pappa hotade med fullt allvar att slänga ut mig på gatan om jag inte genast gjorde abort.

Och jag måste erkänna att innan jag blev gravid så hade jag alltid sagt att, jag citerar mig själv "om jag någonsin blir gravid innan jag blir 30år gammal tänker jag be någon tjock jävel hoppa på min mage". Men nu när jag stod där på linjen mellan att bli utslängd från mitt eget hem av min egen pappa eller göra abort var valet faktiskt inte lika lätt längre..

Men som du kanske förstår redan så nej, jag är inte mamma, jag gjorde abort. Och om jag inte hade gjort de så hade ni förmodligen inte fått ta del av mitt framtida utvik här på bloggen. Så fortsätt läs älskade läsare.